Jag hade en dröm i natt om tungotal känns det som.
Jag var Robin som stod på en scen och sjöng. Vacker och så men i vanliga fall kanske för kontrollerad. Hon fick hicka när hon sjöng och fortsatte. Hon blev ledsen och kände att hon svek publiken. Hon fortsatte ändå och grät och hickade. Publiken jublade och manade på henne.
Jag upplever en tolkning som att det är viktigt att mena något när man ber. Om man bara öppnar sin mun utan kärlek händer inte mycket. Men när känslorna kopplas in blir det effekt runtomkring. Jag vill studera detta för att se om det stämmer. Det verkar som bibliskt.
Det jobbiga blir då att tungotal i formen robotaktighet kanske inte har någon mening.
Vi ska se!
Comments